Under veckorna som gått, så kan jag säga att livet blivit lite lättare att leva av många orsaker. Finns mycket kvar än att kämpa med, men nu kan jag faktiskt ibland känna mej glad. Eller känna idag är en bättre dag försöker se dom små positiva sakerna fast de minsann inte är lätt men jag hoppas att det kommer komma mer positiva och bra saker framöver. Jag försöker vara med så gott jag och inte ta allt för stor plats, men ska berätta om tutorlägret som blev det roligaste och bästa som jag nånsin varit med om på lääänge !! Det var så otroligt roligt jag har inte skrattat och känt mej så lycklig på länge länge länge. ÅH vad jag saknat känslan av gemenskap och att ha roligt med andra och känna att jag får vara med. Jag har saknat skrattet man brukade ha med andra så att man får sjukt i magen och och känner att snart så dör man av skratt. Jag hade faktiskt varit rejält taggad för tutorlägret för en längre tid, och hade hoppats på att det skulle bli roligt som tur så blev det de. På Torsdagen då vi skulle åka skulle bussen från skolan gå klockan 9 på morronen, och jag hade ju tänkt ta 9 bussen till skolan för att slippa köra dit men det blev snabbt ändrade planer då en tjej från klassen ringde och sa att hon missat bussen. Och jag hade ju varit så där halvt osäker när 9 bussen skulle komma men tippade att den skulle komma 8:45 men då fick jag ju veta av flickan i min klass att jag hade ju också missat den. Varken jag eller flickan hade nån som kunde köra oss så vi kom fram till att jag skulle komma efter henne, och sen skulle vi köra till YA! Och det var ont om tid men vi hann precis innan bussen skulle åka, sen kom vi fram till Vasa Överhanksmo och först skulle vi packa upp och fixa till rummen. Det var nog ett riktigt mysigt place som vi sov på och oj vad stora rum vi hade.
Sen blev det mat och vi åt nästan hela tiden ;). Sen blev det program och vi blev indelade i grupper efter programmet blev det fritid och mellanmål. Mycket tid spenderades i rummet med mycket skratt, sen blev det program igen och har nog inte skrattat så mycket som jag gjorde då. Efter det hade vi middag och lång fritid tills programmen igen började klockan 8. Och jag måste säga att vi hade det verkligen mysigt. Och innan kvällen började så for jag med på en oväntad springtur, och jag som hade sagt att jag inte skulle simma så gjorde det iallafall.
Sen blev det läggdags och dom hade ju sagt att det skulle vara tyst klockan 23, men det hade vi ju redan vetat att det skulle ju absolut inte funka! I vårt rum pratades det skrattades det och sjöngs tills lite över halv 1 på natten. Sen somnade vi nog relativt snabbt tills vi blev väckta klockan 5 på morronen av tutorerna som sa att nån var borta (vilket antagligen inte var sant)
Och dom sa att vi måste upp och samlas i korridorerna och alla var ju sjukt trötta vissa hade ju just somnat och i vårt rum hade vi sovit i 4 1/2 timme men sen fick vi nog snabbt gå och sova igen. Tills vi blev väckta igen och då hade det stått i pappret att vi skulle bli väckta klockan 8:15 men nee långt före det blev vi väckta och då skulle vi söka efter några dementa människor som så klart spelades av lärarna. Sen blev det morron mål och hemfärd hela bussresan var nog väldigt tyst för alla var sjukt trötta. Då jag kom hem var jag ju sjukt trött och huset var tomt eftersom mamma&pappa var i Helsingfors,somnade och sov i tre timmar sen vaknade jag av att jag var hungrig och gjorde en vända till Subway. Och efter att jag skrivit detta inlägg ska packa på nytt för inatt ska jag sova borta igen. Men lägret var det roligaste jag varit med om på länge det gav mej mycket, och jag är jätteglad att vi for på tutorläger efter att vi gått i skolan i en månad för nu var man lite tryggare i sej själv och det var roligare för man var inte lika rädd att ta kontakt med andra och det var mycket roligare för man kände ju varann mycket bättre jag hoppas att dom fortsätter med att ha tutorläger på dehär sätter för det är mycket bättre ha det efter att alla har gått i skolan i över en månad än att åka med samma. Och jag hoppas att det kommer fler lyckliga stunder och tider som dehär fört med sej så jag säger TACK !! till allt och alla som gjorde dehär bra för jag behövde detta verkligen för dehär gav mej lite ljus och hopp om att d
det kanske inte blir så hemskt som jag trodde men vägen är ännu lång men med lite hjälp från olika människor hoppas jag att det ska gå att ta sej igenom.
En bild från tutorlägret jag är den med röda tränings byxor och beige jacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar