Hej nu har mina idotiska rädslor kommit tillbaka det är såna rädlsor då jag blir rädd för att det och det ska hända. Åh NEJ !! tänk om jag inte lyckas det är den där fantasi rädlsan TÄNK OM.
Tänk om jag inte kommer bli lycklig tänk om jag inte lyckas inom musik branchen och blir en simpel musik lärare. Tänk om jag också
förstör dehär ??? Nej nu gör jag ju samma fel igen jag vill vara glad jag får inte klaga för mycket. Jag ser så många människor som jag tycker har det perfekta livet det lyckliga stabila livet jag längtat efter så länge. Jag vet att dessa männskor absolut har svårigheter och också har dåliga dagar då dom bara vill försvinna och aldrig mer komma tillbaka. Men jag är bara en sån person som varje dag hittar en massa fel och jag vet ATTT INGEN MÄNNISKA KAN VARA PERFEKT !!! Men jag är en person som hela tiden villa höra hur bra jag är. Jag vill höra att jag är som andra och att jag är FRAMFÖRALLT vill jag höra att jag inte är ful. Jag vet själv att jag inte är ful jag är nog helt OK snygg och så men då man inte får höra det så ofta tror man att man inte är snygg så är det i alla fall för mej.Ända sen jag var liten har jag tävlat i snygghet jag började sminka mej i en tidig ålder då jag var 8 år. Och jag satt I timmar och kammade mitt hår la på läppstift mascara allt jag ville var att folk skulle tycka att jag dög men jag fick aldrig höra det.Och idag vet jag nog egentligen att jag är en bra person och jag är väl någorlunda söt men jag skulle vilja höra det varje dag men en sån sak kan man ju faktiskt inte kräva.
Men jag är alltid rädd att förstöra något som är bra ibland
ibland känns det som att allt jag rör vid förstör jag och
jag har sabbat mycket för mej själv bl.a vad det gäller kärleken
har jag gjort många dåliga val i och varit mycket elak åt såna männiksor som faktiskt tyckt om mej på riktigt.
Och jag har som bara lekt och sen suttit och gråtit på golvet för att det gått rett åt skogen. Men idag SVÄR JAG PÅ !! att jjag ALDRIG SKA GÖRA SÅNA ELAKA SAKER IGEN !! Men jag försöker att kämpa vidare nu jag kan klara dehär men jag måste nog göra detta själv I dethär läget är det nog bara jag som kan rädda mej själv. Och det konstiga är att jag kan vara rädd i kanske en halv dag men sen mitt I allt kan jag tänka: Nej men klart att detta kommer att ordna sej jag har gått igenom sånt förr klart jag tar mej igenom det men sen kommer det dagar då jag bara känner nej nej nej alla andra får känna sej trygga men varför inte jag ?? Vad har jag gjort för fel för att känna rädsla 24/7 ??. Men jag ska försöka bryta mej igenom dethär EN GÅNG FÖR ALLA !! Och jag tänket kämpa emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar