Olyckan som Inträffade

                    

                             Hej skulle ju ha bloggat igår och lagt upp bilder på min färdigt gjorda handmade kalender men igår var jag inte hemma igår var jag nämligen på Kokkola Sjukhus och jag ska berätta nu hur jag hamnade där. På Lördag kväll var meningen att jag som vanligt skulle bege mej till Antons en 8 tiden men före jag for till Antons skulle jag till Siwa efter en pizza, och jag bestämde mej för att jag skulle köra dit och det var ju inget mer med den saken. Men då jag körde till Siwa inträffade nånting och jag vet inte riktigt hur jag ska berätta det för jag minns inte så mycket men ska försöka berätta allt jag minns i alla fall.

                Jag körde i en gruppa som var  i vägen och jag minns att jag flög och efter det är allt svart sen minns jag bara att allt gick jätte snabbt till då jag vaknade var jag på vägen och det stod en massa folk runtomkring mej bl.a så var Polisen där och jag minns att jag var jätte rädd och var just då i ett chocktillstånd och hade ett panikanfall och jag började gråta och sen kom ambulansen och det fyra stycken vårdare som var runtomkring mej  och frågade en massa saker och sen sa dom bara åt mej att vi måste ta dej till Kokkola och så körde dom dit mej och färden i ambulansen var hemsk jag hade jätteont i benet och så satte dom akutvärkmedicin och jag började känna av illamåendet och spydde i ambulansen och jag minns att jag var rädd och att jag så snabbt som möjligt ville att mina vänner skulle veta om var jag befann mej.

Då jag kom in till akuten på sjukhuset undersökte dom mej direkt och jag hamnade på hjärnröntgen för dom måste se  att jag inte skulle ha en möjlighet att få hjärnblödning jag var jätterädd då dom skickade in mej i den röntgen och sen sa dom att de vill behålla mej över natten. Och efter röntgen ringde jag till alla min kompisar så dom fick veta och dom blev ju såklart chockade. Natten på sjukhuset blev lång och jag hamnade p en kirurgisk avdelning och det värsta var att det var lite som att vara på ett mental sjukhus det var många dom grät och skrek på natten och man fick ju ingen lugn och ro och jag sov kanske 2 timmar max, och jag steg upp halv 7  och då kom också mamma in till mej och vi satte oss och väntade på läkaren som skulle undersöka min rygg läkaren kom och undersökte mej klockan 11 typ och då sa hon att jag ska på röntgen och att jag måste stanna en natt till jag blev ju helt ställd då hon sa det och jag började gråta och sa att jag ville hem och jag blev jätte rädd för första natten hade ju verkligen varit ett helvete och jag ville inte stanna en natt till och tårarna rann bara och jag grät och grät så mycket tror jag inte att jag gråtit sen ett år tillbaka för jag ville verkligen åka hem men sen ringde Anton tack lov för det  fick mej i alla fall att bli lite gladare. Jag och mamma satt ju och väntade på att läkaren skulle titta på min ryggröntgen och det tog 5 timmar innan jag fick lov att gå upp ur sängen och sen fick  vänta till sena kvällen innan jag äntligen fick besked om att jag fick åka hem och det var nog ett glädjens besked. Men nu har jag stränga order om att inte träna på en 1 vecka minst och jag som just fått mina ben i skick men nåja det får väl gå bättre än att jag måste vila i en månad som jag var rädd för. Men jag ska ändå till Studion idag för att fota till Fackuppsatsen och så har jag rytmtent på musik institutet idag som jag ska öva till, och imorgon är jag nog tillbaka i skolan igen.  Bjuder på en fin bild på mej från sjukhuset